Bevare oss från alla asociala ingenjörer
Marknadshyror ger inga nya bostäder, men det förändrar människors liv
Det finns ingen bostadsbrist i Sverige.
Det överraskande beskedet kom Boverkets ekonom och analytiker Bengt Hansson med i går.
Överraskande, eftersom Boverket i andra sammanhang brukar prata om att det under de 10 kommande åren måste byggas 70 000 helt nya bostäder - årligen - för att hålla jämna steg med befolkningsökningen.
Men nej. Hus och lägenheter finns det alldeles tillräckligt av, anser Hansson. Det är bara det att arbetslösa och människor som "inte är etablerade" har svårt att komma åt dem.
Prischocka bort folk
Boven i dramat är att människor äger för stora hus och lägenheter eller alldeles för många hus och lägenheter. Lösningen tror Hansson - som för övrigt brukar kallas en svensk "Doktor Doom" - är att slopa reavinstskatten på bostadsförsäljningar och att införa marknadshyror.
Och visst, att helt ta bort skatten på den vinst man eventuellt gör när man säljer sin bostad kan man kanske få folk att lämna sina villor. Och att införa marknadshyror kan nog prischocka bort folk från i dag billiga hyreslägenheter.
Men kommer det verkligen göra så att arbetslösa, unga, låginkomsttagare, studenter och fattiga lättare får ett boende? Kommer de här grupperna - som redan i dag inte har råd att ordna ett boende - frälsas av marknadshyror?
Nej, knappast.
I Sverige får inte fastighetsägare sätta hyror hur som helst. I stället förhandlar privata och offentliga fastighetsägare med Hyresgästföreningen om hyresnivån. Poängen med systemet är att ingen hyresgäst ska behöva betala en oskälig hyra. Det är en form av konsumentskydd som tar tillvara de intressen den svagare parten har.
Att införa marknadshyror är att avskaffa hyresgästernas gemensamma rätt till förhandlingar. Makten över hyrorna förflyttas från ett förhandlingssystem med konsumentmakt till fastighetsägarna.
Andrahandshyrorna skenar
I en analys från bransch- och intresseorganisationen SABO varnar man för att marknadshyror snabbt kommer ge kraftiga hyreshöjningar. Dessutom spås det leda till hyresregleringar, socialbostäder och kraftigt höjda bidrag. För vi vill ju inte att människor bor på gatan.
Konsultfirman Ramböll har analyserat vad marknadshyror kan få för effekter i Sverige: dundrande hyreshöjningar, minskat konsumtionsutrymme för hyresgästerna och en förmögenhetsöverföring från boende till fastighetsägare.
Dessutom tyder inget på att marknadshyror bidrar till ökat byggande.
Sedan 2013 har vi faktiskt marknadshyror för andrahandsuthyrning. Det har fått effekt.
Mellan 2009 och 2014 har andrahandshyrorna för bostadsrätter ökat med i genomsnitt 47 procent. Som ett exempel kan nämnas att en månadshyra för en trerummare i Upplands-Bro ökat med 3 600 kronor.
Skälet till att politiken avskaffade marknadshyrorna var att man insåg att det gjorde det lönsammare för fastighetsägare att höja hyran än att bygga nytt. Den lärdomen gäller än i dag.
Marknad i ensamt majestät
Ibland pratar man om den svenska politik som gav oss barnrikehus och miljonprogram för social ingenjörskonst. Politiken hade en idé om hur det goda samhället skulle se ut och hur människorna i samhället skulle bo.
"Hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader", var regeringens målsättning.
Nog har politikerna idéer också i dag, men de är mindre i format.
Att önska att marknadskrafterna i ensamt majestät ska få bestämma över människors hyror och glatt hoppas att det ska lösa situationen är också politik. Det kommer också påverka människors liv.
Låt oss kalla det asocial ingenjörskonst.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.