Varför förtala flyktingbarn?
Ryktesspridningen på nätet är omfattande och framstår som organiserad
För två veckor sedan höll Göteborg två informationsmöten, i västra Göteborg och i Billdal, om tillfälliga flyktingboenden. Det blev rörigt.
Efteråt fick Sverigedemokraterna kritik för att ha försökt styra vem som fått komma till tals.
– Den bild man får är att det här är orkestrerat av SD genom att man försöker skapa oro i de här bostadsområdena. Och inte bara det, man organiserar en oro i möteslokalerna, sa fastighetsnämndens ordförande Jahja Zeqiraj (S) till Göteborgs-Posten.
Tidningens reporter reagerade även på att det delvis var samma personer på båda mötena trots att de riktade sig till
boende i helt olika områden. En av mötesturisterna kändes igen som den lokala SD-toppen Jörgen Fogelklou.
Likande möten hålls på flera ställen i landet. På Vendelsömalm söder om Stockholm kom 700 personer till ett möte om ett boende för 32 ensamkommande barn. Det slutade med att ett par hundra personer inte kom in i lokalen och polisen fick tillkallas.
Negativ bild
Ryktesspridningen på nätet om flyktingbarnen är omfattande och framstår som organiserad. Men även bilden i etablerad media är påfallande negativ. Det handlar ofta om olika kulturkrockar och misstänkt brottslighet eller sexuella trakasserier på badhus.
Men det finns en annan verklighet.
I Ljungby i Småland har tre av fyra ensamkommande fått jobb.
– Det är hetsjakt på ensamkommande pojkar, folk har fått panik i Sverige, säger Anette Ragnarsson, som jobbar med ensamkommande, till lokaltidningen Smålänningen.
Personalen i Ljungby har träffat ungefär 150 ensamkommande pojkar sedan 2008, främst från Afghanistan och Afrika.
Självklart har det förekommit kulturkrockar men man har lagt mycket tid på att förklara hur det svenska samhället fungerar och pratat om allt från sex och samlevnad till hur man köar till bussen. Och det har fungerat utmärkt.
Hittills har 40 av pojkarna skrivits ut från HVB-hemmet, 30 har fast jobb.
– De jobbar som trädgårdsmästare, i industrin och inom vården, någon sköter ismaskinen i en ishall i Stockholm,
säger Anette Ragnarsson.
Brukar hitta lösningar
Vanligen löser vi problem i Sverige precis så här. Vi hetsar inte upp oss och tappar inte modet utan hittar praktiska lokala lösningar.
Och vi låter inte de som skriker högst på mötena styra samtalet.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.